Nanna

NannaHej där Nanna Augustsson! Tillsammans med 23 andra konfades du på Oasrörelsens konfirmationsläger. Vad skulle du säga var det bästa med lägret?

Haha, oj, det är en omöjlig fråga att svara på. Det går inte att säga en sak, för hela lägret är ett minne för livet! Gemenskapen, nya vänner, att få dela tron tillsammans, andakterna, alla skratt. Allt!

Vad kännetecknade lägret?

Lägret var grymt! Alltså, grymt sammanfattar egentligen allt. Grymt bra, grymt roligt, och så vidare. Det är svårt att beskriva något som ligger så varmt om hjärtat. Det var givande, jag växte i mig själv och min tro på Jesus. Jag vill egentligen säga att allt var roligt.
Lägret har gett så otroligt många minnen. Det är svårt att beskriva något som är så stort och bra. Jag kommer tillbaka till detta med gemenskapen, det har jag redan sagt, men det betydde väldigt mycket. Och det var skratt hela tiden. Gemenskapen var varm, som en stor kram. Man fick vara sig själv och vi stöttade varandra, vi växte som en familj.
Det kändes som att jag kom Gud väldigt nära under lovsången. Och undervisningen var också väldigt bra! Jag tänkte inte "å nej", utan undervisningen var spännande, jag blev nyfiken, ville veta mer och skriva ner allt.
Och fritidsledarna var de bästa någonsin! De var lika barnsliga som vi och kom på väldigt bra aktiviteter!

Vad har det fått betyda för din relation med Gud?

Väldigt mycket. Det betydde mycket för mig att se andras tro, det fick mig att tänka efter kring min egen tro. Under det här lägret så var vi med Gud hela tiden och jag upptäckte en massa grejer!
Varje dag hade vi egen tid med Jesus. Under dagen längtade jag efter den tiden, för att jag fick sätta sig ner och fundera. Jag brukade lyssna på musik, läsa Bibeln och skriva, det var skönt att vara helt själv en stund varje dag. Det var bra!

Vill du berätta om något särskilt minne som du kommer att tänka på?

Oj, haha! Jag tänker på den regniga hajken, allt var blött, men man kom varandra väldigt nära. Alla var trötta på regnet, men det blev väldigt roligt.
Jag tänker också på alla andakter, det var speciellt att få vara sig själv inför Gud. Förbönen var befriande och man fick komma med det man ville. Man mådde alltid mycket bättre efteråt.
Som en av kvällsaktiviteterna hade vi ett låtsasbröllop, det var jätteroligt! Ingenting var som förväntade sig, och den kvällen blev det en massa överaskningar. Jag upptäckte efter ett tag att jag var bruden!
Och konfirmationen var mäktig! Man kände sig stolt inför alla släktingar och vänner. Och det kändes verkligen att vi som konfagäng hade lärt känna varandra. Det var tråkigt att det var sista dagen på lägret, men samtidigt bland de roligaste dagarna på lägret.

Hur kommer det sig att du valde detta konfalägret?

Jag har alltid tyckt att Oaslägren är så otroligt roliga, så jag tänkte att konfalägret inte kunde vara sämre. Jag ville ha mer!

Något mer som du vill säga?

- Åk på Oas konfirmationsläger, ni kommer inte att ångra er! :)